Oahppi ceggen gieđa Árvu

Oahpahus sámegillii ja sámegielas

Buot sámi ohppiin lea riekti sámegiel oahpahussii skuvllas vaikko gos Norggas sii orrot. Dat mearkkaša ahte ohppiin lea riekti oažžut sámegielfágas oahpahusa skuvllas, ja ohppiin geat orrot sámi hálddašanguovlluin lea maiddái riekti sámegielat oahpahussii, mii mearkkaša ahte ohppiin lea riekti oažžut eará fágaid oahpahusa sámegillii.
Image
Oahpaheaddji luohkalanjas

Govva: Árvu

Skuvlaeaiggádiin lea bajitdási ovddasvástádus láhčit dili sámegiela ja sámegielat oahpahussii. Dát boahtá ovdan earet eará oahpahuslágas ja sámelágas:

       “§ 1-5.Sámi gielat : Sámegielat ja dárogiella leat ovttaárvosaš gielat Norggas.”

Máhttolokten – sámi oahppoplánabuvttus lea vuođđun sámi oahpahussii. Dat lea láhkaásahus mii čilge movt sámi oahpahus galgá leat. Buot oahppit Norggas, geat leat sámi skuvllain, galget oažžut oahpahusa sámi oahppoplánabuktosa vuođul. Buot vuođđoskuvllat sámi suohkaniin definerejuvvojit sámi skuvlan. Maiddai ohppiin olggobealde sámi hálddašanguovlluin lea riekti oažžut oahpahusa sámegielas ja sámegillii.

«Samiske elevar har rett til opplæring i anten nordsamisk, sørsamisk eller lulesamisk. Alle elevar som bur i forvaltningsområdet for samisk språk etter sameloven § 3-1, har rett til opplæring i og på samisk. Kommunar i forvaltningsområdet for samisk språk kan gi forskrift om at elevane skal ha grunn   leggjande opplæring i samisk språk og samisk kultur.Dersom minst ti elevar i ein kommune utanfor forvaltningsområdet for samisk språk krev       opplæring i og på samisk, har dei rett til det. Retten står ved lag så lenge det er minst seks elevar att som vil ha slik opplæring.» Opplæringlova § 3-2.Opplæring i og på samisk i grunnskolen

Oahppit geain lea sámegiella skuvllas galget čuovvut oahppoplána sámegiella vuosttášgiellan (SFS01-05), dahje oahppoplána sámegiella nubbingiellan (SAS03-01). Dát guoská sihke oahpahussii mii čađahuvvo báikkálaččat skuvllas dahje mii lea organiserejuvvon gáiddusoahpahussan.

Oahppi ovttas ovddasteddjiin válljejit guđemuš sámegielas oahppi háliida oahpahusa, ja vállje maiddai háliidago sámegiela vuosttaš- dahje nubbingiellan. Suohkan/gielda mearrida sámegielfága ja dárogielfága oahpahusa organiserema. Vai galget juollut doarvái oahpahusdiimmut goappaš gielaid oahpahussii, de sáhttá suohkan/gielda sirdit 5% eará fágain sámegielfágii dahje dárogielfágii (Dat lea lassin 10% fleksibilitehtii). Oahppis geas lea oahpahus sámegielas galget leat unnimus 1562 oahpahusdiimmu oktiibuot vuosttaš- ja nubbingielas. Diimmut galget juhkkojuvvot nu ahte oahppi oažžu unnimusat 954 diimmu vuosttašgielas ja unnimusat 608 diimmu nubbingielas.

Oahpahusdirektoráhta neahttasiiddus gávnnat ođđaseamos dieđuid mat gusket oahpahussii. Earet eará galle diimmu sámegielat oahpahus galgá leat.

Gáiddusoahpahus 

Jus skuvlaeaiggát ii nákce háhkat sámegieloahpaheaddji, de ferte skuvlaeaiggát váldit oktavuođa gáiddusoahpahusa fálliin ja ráhkadit oahpahansoahpamuša iežas skuvlla ohppiid várás.

Loga eanet gáiddusoahpahusa birra Oahpahusdirektoráhta neahttasiidduin dahje váldde oktavuođa Stádahálddašeaddjin. Romssa ja Finnmárkku stáhtahálddašeaddji diehtá eanet davvisámegielat gáiddusoahpahusa birra, ja Norlándda stáhtahálddašeaddji diehtá eanet sihke julev- ja lullisámegielat gáiddusoahpahusa birra. 

Anolaš liŋkkat 

Oahpahusdirektoráhta

https://www.udir.no/

Romssa ja Finnmárkku stáhtahálddašeaddji

https://www.statsforvalteren.no

Norlándda stáhtahálddašeaddji

https://www.statsforvalteren.no

Sámediggi

Vuođđooahpahus

https://sametinget.no/vuoddooahpahus/

Láhkaásahusat ja lágat mat gusket sámi oahpahussii

https://sametinget.no/